Artikeln har publicerats i Finska Vindkraftföreningens tidning Tuulivoima.
Vindkraftsbranschens tio senaste år har varit arbetsdryga. Med stöd av den investeringsboom som inmatningstariffen medförde var den tidigare småskaliga vindkraftsproduktionen den snabbast växande elproduktionsformen. Projekt startades i rask takt. Det viktigaste var att få igång produktionen så snabbt som möjligt och nå en hög tillgänglighet. När den första vågtoppen hade passerat var den andra vågen redan på antågande i god fart. Systemet med inmatningstariffer gjorde sitt och nu har vi en ny, betydande produktionsform på den finska energiproduktionspaletten. Under resans gång har många haft sina misstankar om huruvida det är möjligt att producera vindkraft på ett lönsamt och pålitligt sätt i Finland. Framför allt de gamla energibolagens beslut om att i tiderna avstå från vindkraftsproduktion ställs nu i ett nytt sken.
Vindkraft jämfört med andra produktionsformer
Vindkraftsproduktionen skiljer sig avsevärt från övriga produktionsformer. Den kan inte regleras så som vattenkraften och inte heller förutses som kärnkraftverken och den saknar också samma höga nyttjandefaktor. När vindkraftsproduktionen ökar minskar den reglerbara kapacitetens relativa andel. Detta har och kommer att ha många olika konsekvenser, framför allt när vindkraftsprognoserna i regel baseras på samma klimatmodeller.
De enda undantagen på marknadsvillkor beträffande vindkraftsregleringen är egentligen negativa Elspot-priser, då vindkraftsproduktionen kan köras ner av vindkraftsproducenterna. Det har under de senaste åren förekommit några dylika timmar med ”minuspris” också i Finland och man förutspår att trenden fortsätter. Övriga produkter, såsom negativa balanseringselpriser och specialregleringar, kommer säkerligen att öka volymen.
Den ökande kapaciteten av kärnkraft och vindkraft ökar kraftigt den regionala prisrisken, den dagsinterna handeln och volymen av regleringselmarknaden. Det kommande 15 min intervallet möjliggör och i praktiken även tvingar parterna att fundera över sin egen position på framtidens elmarknad.
Förändringarna tvingar balansansvariga och producenter att reagera snabbare
15 minuters balansavräkningsintervall tas i bruk samtidigt i alla länder i Norden i slutet av andra kvartalet 2023 (målet 5/2023). Samtidigt övergår man till handelsperioder på 15 minuter på den dagsinterna marknaden och regleringselmarknaden. Då bestäms balanseringselpriset fyra gånger i timmen på marknaden. Detta kommer att vara en utmaning för prognoser samt balansering av avräkningen. Vi förutspår att prognoserna kommer att göras i allt större utsträckning av modeller som lär sig och som baseras på artificiell intelligens samt att avräkningen kommer att balanseras med automatisk dagsintern handel.
Producenten av kontrollrumstjänster förenar flera tjänster till en helhet
Ett kontrollrum som driver elnätet och kommersiell verksamhet förenar flera olika parters kompetenser till exempel vid serviceavbrott. Den som producerar övervakningstjänster måste i framtiden kunna betjäna den part som driver en park i hela kedjan från teknisk övervakning och kommersiell drift till balansavräkning, rapportering och fakturering. Betydelsen av hanteringen av energidata ökar ständigt när marknaden förändras bland annat i form av ett ökat antal handelsprodukter och i praktiken måste man kunna producera rapporteringen som en del av övervakningstjänsten.
